Visar inlägg med etikett rädsla. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett rädsla. Visa alla inlägg

Sandra Carolina Yvonne Häggkvist - 19 år - Rädd för tomten.

Don't get me wrong, Jag har världens underbaraste föräldrar och jag älskar dem mer än nått annat. Men jag kommer ihåg så väl när jag och syrran bråkat om något och det var tydligen mitt fel, mamma tog mig i famnen och gick mot telefonen och sa "Säger du inte förlåt ringer vi tomten och säger att du inte får några julklappar i år". Självklart sa jag ju förlåt efter det, så effektivt var det ju och jag var säkert jättesnäll några dagar än efter det (sånt håller ju inte i sig, klart jag skulle få julklappar lixom. fattar ju vilken unge som helst). Grejen här var att jag inte var rädd för att inte få julklappar för det viste jag att jag skulle få, för enligt mig var jag ju iaf snällare än syrran, utan jag var verkligen rädd för att tomten skulle komma hem till oss bara för att mamma skulle ringa honom. Mardrömmen att behöva träffa gubbjäveln mer än en gång om året. Sen undrade jag ju självklart hur i hela världen mamma kunde ha tomtens telefonnummer, men kom snabbt fram till att det är något man får på posten när man blir vuxen. (Still waiting on that one.. Kanske kommer på samma gång som brevet från Hogwarts)

Jag hade också fått lära mig att när det närmar sig december månad springer tomtenissar runt och håller koll på varje steg du tar.. Säkert jätte effektivt sätt att få barn att bete sig som folk även när du inte sitter och glor på dem. Men tanken på att små gubbar i matchande röda dräkter springer runt hemma i vårt hus, i mitt rum, under min säng, utanför fönstret, bakom soffan, freaked me out en aning. Och bara det att dom dessutom sitter där i nått hörn och dömer mig och bestämmer hur min framtid ska se ut. Varför säger man så till barn.. Även om jag vet att jag kommer göra det samma till mina ungar när den dan kommer, inte fan ska ni slippa undan sömnlösa nätter på grund av rädslan för att det ligger en liten man under sängen.